Radonsanering – Hur vi arbetar

Det första steget är att göra en radonbesiktning. På Radonsanering i Stockholm har vi hela tretton stycken så kallade sniffmätare, dessa mäter radonhalten i realtid, vilket gör att vi snabbt kan få ett grepp om var radonproblemen finns och identifiera källan eller källorna till läckaget. Blåbetong är en av dem. Som bekant byggdes det enormt mycket på 50- och 60-talet med detta material. Funderar du på att köpa hus och är orolig över radonnivåerna och kostnaden förknippade med en radonsanering kan vi göra flera olika sorters radonmätningar som ger snabbt svar. Väldigt få är idag beredda att köpa ett hus utan radonmätning. Under olyckliga omständigheter kan även markradon vara en orsak till att ett sådant objekt behöver radonsaneras. En viktig komponent är att undersöka ventilationen i huset med hjälp av flödesmätning och röktestning under en radonbesiktning. Med vår mångåriga vana från radonsaneringar här i Stockholm har vi lärt oss att hantera även komplicerade fall till belåtenhet.

radonsanering

Hur går en radonsanering till?

Det finns som bekant tre källor till förhöjd radonhalt – markradon, byggmaterial och hushållsvatten. Oavsett orsak hjälper vi på Radonsanering i Stockholm dig med en långsiktig lösning som passar ditt hus. Förutom att radonhalten sjunker under skadliga nivåer, har radonsaneringen oftast en positiv inverkan på husets värde.

Finns det blåbetong i konstruktionen avgår radongasen konstant från väggytan något som en gammamätning i så fall visar. Ett spikhål eller bortrivet gipsskikt kan öka radonavgången från väggen. Att klä in blåbetongen med ett tätande skikt kan i sådana sammanhang bidra till att sänka radonhalten. För det mesta handlar det dock om att öka ventilation i bostaden. Vid låga radonnivåer kan spaltventiler vara tillräckliga, men oftast handlar det om att installera någon form av effektivt ventilationssystem som sedan kontrolleras i efterhand med en uppföljande radonmätning.

Är orsaken markradon går en radonsanering ut på att täta bottenplatta och rörgenomföringar så att inte markradonet kan ta sig in. Oftast behöver man sedan komplettera med en radonsug eftersom det är svårt att hitta och täta alla läckage. Att bara ventilera med ett så kallat FTX-system är oftast inte tillräckligt vid markradon och kan till och med få motsatt effekt, fläktarna suger in markradon underifrån. Ett sådant system blir å andra sidan väldigt effektivt tillsammans med en radonsug.

Radon i hushållsvattnet kräver en radonavskiljare innan vattnet kommer in i huset. Själva gasen frigörs när vattnet dunstar. Det här är en form av radonsanering som är helt knuten till brunnar borrade i radioaktiv berggrund och därmed inte så vanligt vid en radonsanering i Stockholm. Radonavskiljaren luftar vattnet och med rätt installation kan man få bort 97 procent av radongaserna ur dricksvattnet.

Här kan du läsa om ett av Radonsanering i Stockholms objekt:

Kund: Bostadsrättsförening i Stockholm

Problem: Källaren har låga radonhalter, en lägenhet i markplan har höga halter, varför?

Föreningen hade själva gjort en radon mätning där man uppmätt höga radonhalter i framför allt en lägenhet i markplan. Först gjorde vi en allmän radonmätning av alla källarutrymmen för att se var radongasen kom upp och hur den spred sig. Resultatet av radonbesiktning var förvånande, radonhalten i källaren var ca 100 Bq/m3, i lägenheten ovanför var den över 700 Bq/m3. Personal från Radonsanering i Stockholm åkte då ut för att göra en besiktning med mer avancerade instrument för att spåra hur radonet letade sig in i lägenheten. En misstanke fanns att fyllningen i trossbotten kunde avge radon. I äldre hus användes ibland koks, slagg från gasproduktion, som utfyllnad mot stomljud i bjälklaget. Det var dock inte slaggstenen som gav höga radonhalter.

Till slut fann vi att radongasen läckte in via ytterväggarna som bestod av 1,5 m tjocka naturstensväggar. Det innebar att man har byggt i två ”varv”, varvid ett stort luftigt hålrum skapats i mitten. In och utsida hade fogats täta mellan stenarna.

Efter radonbesiktningen skrev vi ett protokoll med åtgärdsförslag, som undertrycksventilering av vägg samt tätning av väggen invändigt med flytspackel.

Vi fick radonsaneringen och började med att montera en radonsug som tog ner halterna till strax under 200 Bq/m3. Under vår kontrollbesiktning upptäckte vi att radonhalterna fluktuerade när kakelugn och köksfläkt användes, undertrycket ökade då och radongas sögs in. Detta fenomen känner vi till sedan tidigare. Det beror på att läckorna i naturstensväggen är så stora att undertrycket inte blir tillräckligt för att klara påfrestningar i form av lågtryck, köksfläkt och i det här fallet en eldstad.  Därför gick vi vidare med steg två i radonsaneringen. En hel pall med femtio säckar flytspackel pumpades in i väggen via borrade sugpunkter. Efter denna åtgärd sjönk radonhalten drastiskt och klarade även tryckförändringar vid en efterföljande radonbesiktning. För oss på Radonsaneringar i Stockholm är det viktigt att ge våra kunder bästa tänkbara och kostnadseffektiva lösningar.

Eftersom vi arbetar med radonmätningar i Stockholm, som är Sveriges största fastighetsmarknad har vi både stor erfarenhet och god lokalkännedom. Anlitar du oss kan du helt enkelt känna dig radontrygg.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *